Det cypriotiska ordförandeskapet i EU genomförde idag en konferens på temat om AI och dess hot. Konferensen var indelad i tre ”block” och formen var att ett antal experter och politiker (från Cypern eller EP) presenterade bakgrund och sedan höll de hugade deltagarna inlägg om två minuter som kommenterade ämnet. Freud lär ha sagt att ”tänkandet är handlandets generalrepetition”, och så blev det. Ord om allmänna problem och ganska lite konkreta förslag.

Första delen behandlade AI:s inverkan på demokrati och de demokratiska institutionerna. Valpåverkan, fake news, falska inlägg och videosnuttar (läs:trollfabriker). En av inledarna konstaterade att inför AI kan man välja någon av tre principiella hållningar: Den opportunistiska som bara ser möjligheter, den dystopiska som bara ser problem och den nihilistiska (vet inte om det egentligen är rätt beskrivning) som konstaterar att AI är här och nu får vi finna sätt att hantera läget. Två tydliga spår kunde skönjas dels de som välkomnade, eller aktivt stödde EUs reglering av AI och som mer eller mindre såg det som lösningens och dels de som varnade för den stora påverkan på demokrati vi kan förvänta oss.

Jag gjorde här ett inlägg där jag betonade att det nog är en övertro att vi kan reglera AI och det av två skäl. Utvecklingen går snabbare än regleringarna och det är nog knappast så att antagonisten (Putins trollfabriker) är direkt måna om att lyda EUs regleringar. Mot den bakgrunden är det viktigt att påpeka att den första försvarslinjen mot desinformation är den mänskliga där vi måste lära oss både att kritiskt granska det vi får till oss och där vi måste söka efter det som är genuint mänskligt.

Block två behandlade AI och reglering. Diskussionen kom mycket att likna den som var i det första blocket, jag hade här hoppats på lite mer konkreta förslag, både till regleringar och till angreppssätt. Mitt inlägg behandlade behovet av transparens och öppenhet då AI används som underlag för (myndighets-) beslut. Spelar AI en avgörande roll så måste såväl algoritmer som träningsdata vara öppna så att medborgare kan granska och värdera underlagen.

Det tredje blocket handlade om AI och den förändrade arbetsmarknaden i AIs spår. Diskussionen spretade inledningsvis från att beskriva utanförskap från arbetsmarknaden idag till att konkret visa på att AI styrda plattformsföretag (exv Uber, Foodora … ) ger svåracceptabla anställningsvillkor (plattformsföretagen bör ses som arbetsgivare även om de inte själva ser sig så). Ytterligare en aspekt som togs upp var möjligheten att via AI övervaka personalens arbete. Ingen lyfte den större frågan om hur arbetsinnehållet kommer att förändras när AI sannolikt tar över många enkla tjänstemanna uppgifter (samla information, sammanställa materia etc). Lite som när robotar tar enkla, tunga och eller enahanda industriuppgifter så kommer nu AI att göra mycket på kontoret något som kommer att betyda dels att de kvalificerade uppgifterna blir kvar men ensamma dels att många kommer att behöva omskolas.

I sammanfattningen lyfte en talare att AI också har sin roll i omsorgen om människor men att vi då kanske inte skall tala om artificiell intelligens (AI) utan om intelligent assistans (IA).

Som sagt vi diskuterade och kanske såddes något frö som förbättrar förståelsen och hanteringen framåt.