Borås Tidning 2012-02-29. DEBATT

Fredrik Reinfeldts tal om pension vid 75 ska ses som ett sätt att lyfta diskussionen om pensionen i framtiden – inte att 75 blir fast pensionsgräns. Däremot finns hinder som behöver rivas för dem som vill jobba längre än till 67 års ålder, menar skribenterna.

Vi kan inte längre blunda för kopplingen mellan pensionsåldern och den snabba ökningen av medellivslängden. Alla politiker och experter känner till denna utmaning, men få vågar tala om den. När statsministern lyfte frågan var det därför inte oväntat att det skapade en omfattande debatt. Detta trots att det inte finns några förslag eller planer på att tvinga någon att jobba längre än dag – bara att underlätta möjligheten för den som vill, och göra det mer lockande för fler.

När Sverige 1913 införde rätt till pension vid 67 års ålder var medellivslängden bara 59 år, och de flesta började arbeta i unga år. Idag studerar man längre och många börjar inte arbeta förrän i 25–30-årsåldern. När vi sedan blir pensionärer väntar för de flesta ett långt liv där vi vill ha en bra pension och trygg sjukvård och omsorg under allt fler år.

Idag är medellivslängden över 80 år, och den stiger hela tiden, hälften av dem som föds idag beräknas kunna bli 100 år. Med andra ord – åren i arbete blir allt färre och åren som studerande och pensionär allt fler. I längden håller det givetvis inte om en allt mindre skara personer i yrkesverksam ålder ska försörja en allt större andel barn, studerande och pensionärer.

Vi måste i framtiden försöka få fler att arbeta längre och givetvis också försöka effektivisera utbildningssystemet så att fler börjar arbeta tidigare än idag och även på andra sätt underlätta för unga att snabbare få sitt första jobb. Vi måste också vara beredda att byta yrke under livet om vi inte längre orkar med det gamla. Vi måste fortsätta att minska utanförskapet och ta tillvara på all den arbetskraft som finns.

Det finns idag också ett antal hinder för högre sysselsättning bland äldre, exempelvis styrande åldersregler i allmänna system om att en arbetsgivare idag kan säga upp en person som uppnår 67 års ålder. Andra hinder är krävande arbetsmiljö och arbetsförhållanden, negativa attityder mot äldre som vill jobba kvar samt olika former av åldersdiskriminering.

Regeringen har infört flera åtgärder för att göra det lockande för fler äldre att vilja jobba kvar längre. Det förhöjda jobbskatteavdraget för äldre har gjort det lönsammare att fortsätta arbeta och sänkta socialavgifter gör det billigare att ha äldre som anställda. I dag är det 113 000 pensionärer över 65 år som arbetar, jämfört med 76 000 år 2005 och andelen ökar. Regeringen arbetar även med andra förslag för att få fler äldre att vilja och kunna arbeta längre.

Det handlar bland annat om olika åtgärder för ett hållbart arbetsliv och en bättre arbetsmiljö, och en utredning arbetar med frågan om behovet av stärkt skydd mot åldersdiskriminering. En utredning tittar på möjligheten att höja åldern för rätten att kvarstå i anställning från 67 till 69 år. Möjligheten till vuxenutbildning även i högre åldrar är en nyckel till ett längre arbetsliv, och detta kan kräva en utökad rätt till studiemedel.

Diskussionen syftar alltså inte till att tvinga någon att jobba till 75 eller ens att höja åldern för rätt till pension. Däremot ska det vara möjligt för äldre som vill och orkar fortsätta att arbeta efter pension, och göra detta mer lockande för fler. Vi tycker det visar på ansvarstagande att lyfta denna fråga nu, i stället för att sticka huvudet i sanden och skjuta problemen på framtiden.

Jan Ericson (M)

Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Ulrik Nilsson (M)

riksdagsledamöter från Södra Älvsborg