Politik vs Juridik

Under senare tid har jag besökt två seminarier som, på olika sätt, berört kopplingar mellan politik och juridik. Jag kan inte avhålla mig från att ge några funderingar i anslutning till seminarierna och dess innehåll, för ett av seminarierna (det som genomfördes av RJ) så gällde Chatham House rules så jag kan inte direkt referera till vem som sa vad.

Det första seminariet genomfördes av Riksbankens Jubileumsfond för ledamöter och tjänstemän hos Konstitutionsutskottet (KU). Ett genomgående budskap från forskarna var att det förefaller som att under senare tid (tiotal år) har tenderar lagstiftningen att ha blivit allt mindre precis och därmed tvingar domstolar att göra fler tolkningar av lagen. Denna kritik har också vid upprepade tillfällen framförts av Lagrådet. En utveckling som de närvarande forskarna och företrädarna ser som en fara och som lägger ett allt större ansvar på juridiken.

Ett uttalande som kan vara värt att lägga märke till, i ljuset av vad som skrivs ovan, är att såväl juridik som politik är politiska arenor.

Någon egentlig analys till varför det blivit så gavs inte. En teori som jag hade och som de inte valde att ytterligare kommentera var att i en allt mer snabbt utvecklande värld så kan det vara svårt för politiker att i detalj förutse konsekvenser och tillämpningar av en ny lag och att det därför ligger ett ökat fokus på tolkningar när problem uppstår. För att fortsätta mitt resonemang skulle man kunna tänka sig att någon vill se reglering/lagstiftning gällande Artificiell Intelligens (AI), att skriva en sådan lag nu innan alla effekter är kända måste bygga på allmänna principer men utan specificerade beskrivningar då beskrivningarna är okända. Jag vet inte om min teori håller, men försöker i alla fall.

Det andra seminariet hölls av Internationella Juristkommissionens svenska avdelning och behandlade deras synpunkter på rättsstaten 2023. En del som de lyfte där är risken för att demokratin urholkas genom beslut fattade i demokratisk ordning och därför skulle de gärna se en grundlagsreglering om att Sverige skall vara en demokrati, en del av grundlagen som de ville också skulle skrivas så att den inte går att förändra.

På detta kan jag ha två synpunkter dels att det innebär ett avsteg från den princip som fram tills nu varit bärande för svensk demokrati och parlamentarism nämligen den s.k. folksuveränitetsprincipen. Det är folket som i varje läge äger rätt att fatta beslut för landet (uttrycks i Regeringsformens första kapitel och första paragraf: ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket”). Den principen skulle alltså ersättas med en där en domstol skulle kunna pröva varje beslut gentemot en oföränderlig grundlag. Juridiken sätts då över politiken.

Sammanfattningsvis ville en grupp att politiken skall vara tydligare och därmed minska juridikens utrymme att uttolka folkviljan under det att den andra önskade att juridiken skulle överpröva besluten och därmed öka juridikens direkta påverkan. Budskapen går inte ihop men pekar troligen på att dagens situation är väl anpassad.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s