Borås Tidning 2012-02-13. DEBATT.

I BT, under rubriken ”Slår sönder kommunerna”, beskriver fyra framträdande socialdemokratiska kommunpolitiker i Sjuhärad sin frustration över sitt uppdrag.

Utgångspunkten tycks vara att allt ansvar ligger på någon annan, nämligen regeringen. För de två företrädarna från Borås, Ulf Olsson och Lena Palmén, som har påtagit sig ansvaret för stadens utveckling måste det rimligen innebära ett rejält eget underbetyg.

Tillgången på resurser (pengar) i en kommunal ekonomi kan enkelt uttryckt beskrivas av tre faktorer. Den allra viktigaste är antalet arbetade timmar i ekonomin. Ökar antalet timmar så ökar också skatteunderlaget och därmed intäkterna. Skulle skatteunderlaget öka på annat sätt, exempelvis genom löneökningar, så ökar också de kommunala utgifterna i samma grad. Därför är det för kommunal ekonomi mycket viktigt att öka antalet timmar. Regeringens arbetslinje handlar om just detta, att öka antalet arbetade timmar och därmed borde varje insats som ger incitament till arbete välkomnas av kommunföreträdare.

Faktor nummer två är befolkningsutvecklingen. Genom att vara en attraktiv kommun som lockar till sig innvånare fås också fler skattebetalare och därmed ökade resurser till kommunen. Avgörande för var man bosätter sig är naturligtvis arbetsmarknaden men också – och tror jag framför-allt – kommunens attraktionskraft. För att uppnå detta så har kommunerna en betydande roll.

Den 6 februari medverkade jag på ett seminarium om hållbar utveckling vid Högskolan i Borås, där jag bland annat deltog i en panel som diskuterade handels- och tjänsteinstitut. Ursprungligen en idé från fackförbundet Unionen, som sedan kom till Sjuhärads kommunalförbund under den så kallade Kraftsamlingen i samband med den ekonomiska nedgången 2008. Under min tid som ordförande i kommunalförbundet såg vi till att det fanns resurser att vidareutveckla idén. Jag kunde under seminariet konstatera att det verkar som om tanken nu enbart drivs av högskolan.

Den tredje faktorn är statsbidrag och det verkar vara här som kraften i Socialdemokraternas argumentation sätts in. ”Skyll på någon annan” är teorin och genom att säga att inte staten ger kompensation så kan man kanske på kort sikt förklara varför man inte stått för allt man lovat väljarna. I det långa perspektivet håller inte detta utan frågan som måste ställas är: Vad gör de som har påtagit sig ledartröjan i politiken?

Jag kan således konstatera att av de tre faktorerna som ger ekonomin, så är den första i ständigt fokus för regeringen, nu senast tydliggjord genom en sänkning av momsen för den tjänsteintensiva restaurangbranschen, vilket bör leda till nya jobb. Den andra faktorn borde vara i politiskt fokus för där spelar det lokala agerandet en stor roll. Inte minst Borås har under de senaste tre mandatperio-derna visat vad man kan göra för att öka attraktiviteten – synd att den nuvarande ledningen verkar ha glömt det.

Istället för att ta på sig offerrollen borde S, såväl i majoritet som i opposition, sträva efter att få ledartröjan och det visar man med konkreta förslag snarare än genom klagomål.

Ulrik Nilsson (M) riksdagsledamot och tidigare ordförande i kommunstyrelsen i Borås