Riksdagens utrikesutsoktt bjöd igår på middag av IOGT-NTO som ville förmedla sitt budskap att alkohol i många länder är ett hot mot utvecklingsmöjligheter och därmed befäster fattigdom och svåra sociala problem. Det är inte svårt att stämma in i deras grundläggande tanke, berusdae och/eller alkoholberoende människor deltar inte arbetslivet (och bidrar därmed inte till den ekonomiska utvecklingen) samtidigt som de också ger sociala problem, allt från att familjens pengar går till alkohol till att barn får växa upp i otrygga miljöer. Många av de åtgärder som prioriteras i utvecklingssamarbetet störs därmed av hög alkoholkonsumtion, samtidigt som det är så att många insatser i sig medverkar till att förbättra situationen. En sådan åtgärd som är väldigt viktig handlar om att stödja kvinnors deltagande, kvinnor har en lägre tendens att nyttja familjens pengar till sprit.

När jag var ung U(länge sedan) så inleddes mitt samhällsengagemang inom nykterhetsrörelsen, i IOGT-NTO:s ungdomsförbund UNF. Jag avla som 13 åring ett nykterhetslöfte till UNF, ett löfte som jag sedan dess har hållit. Jag är fortfarande nykterist. Samtidigt fick middagen mig också att minnas varför jag valde att först lämna den aktiva rollen inom IOGT-NTO och sedan också organisationen. Slutsatserna som dras av problemformuleringen ovan blir ofta av karaktären att frihandeln skall begränsas eller att det är reklamen som är orsaken, allt syftande mot politiska åtgärder. För mig, som tillhör den första generation som läste Jonathan Livingstone Seagull om måsten som vill flyga högre och då fick frihetliga idéer, känns det kostigt att drickande är en kollektiv fråga. För mig är en bättre angreppsmetod att påverka individen till att dricka mindre och mindre ofta, om efterfrågan minskar så kommer också marknaden att minska. Att jag dricker, eller inte dricker, är i varje enskilld situation mitt eget beslut och mitt eget ansvar. GFör de som blivit beroende är det naturligtvis andra mekanismer som driver, men innan dess har de också druckit ”frivilligt”.

Ytterligare en reflektion är det kategoriska som alkoholfrågan ger upphov till och som jag tror skrämmer många. Är du nykterist förväntas du ta ett kategoriskt beslut – jag skall aldrig dricka alkohol. Tar du inte det så kommer du att i en mängd situationer att antingen dricka eller tacka nej och beslutet blir inte lika kategoriskt, något som många uppskattar då man i varje situation vill kunna välja. Kan man då påverka fler att dricka mindre så är det förmodligen mer vunnit än om man omvänder en.