Vart är vi på väg …

På spåret är en trevlig fredagsunderhållning, och där hör frågan hemma. När man får ta sig för pannan och ställa samma fråga när man studerar politiken är det något som är fel, man skulle med statsministerns favorituttryck kunna säga ”något har gått sönder”.

Vi har en regering som nästan verkar agera i affekt och som följer devisen att det är viktigare att agera än vad man gör. Hur är det nu skall man gå till val tillsammans (S) och (MP), eller var för sig och skall (V) vara med eller inte. Spelteoretikern i mig, och mycket har ju handlat om spel, kan räkna fram åtminstone sju olika laguppställningar på den rödgröna sidan. Vilken gäller? Den oprövade – och oönskade – med alla tre, den bevisat regeringsoförmögna (S)+(MP), den vänsteristiska (S)+(V), enpartivarianten med enbart (S) eller de mer oväntade (V)+(MP) eller bara (V) eller bara (MP). När sedan budet ändras om inte timma för timma så i vart fall från en vecka till nästa måste väljaren undra ”vart är vi på väg”

När riksdagen andre vice talman börjar filosofera över vem som är svensk och då lyckas med konststycket att dels sortera bort en ursprungsbefolkning (samerna) och samtidigt säga att alla som känner sig svenska är svenska. Det blir än mer underligt när man tänker på den fotbollsspelaren som framträder i reklamfilmen från ett svenskt bilföretag som slutar med ”Made by Sweden”, samma fotbollsspelare uttalade en känd (SD):are att han inte viste om han var svensk eller ”legosoldat”. Björn Söder har en del att förklara, be honom bara inte göra det. I aktuellt gick det inget vidare. Det brukar sägas att det dunkelt sagda är de dunkelt tänkta, jag är rädd att det även gäller att det ljusskyggt tänkta måste bli dunkelt. Den svensk som såg aktuellt intervjun måste ta sig för pannan och fråga ”vart är vi på väg”.

Vart tog den sakliga analysen vägen, den som gick att motivera med enkla raka och begripliga argument. Vi tror på individen (min uppfattning) eller vi tror på gruppen/kollektivet (det andra gänget) har nu av det tredje blivit till ”du som individ sorteras till en grupp där du är fri och agera men där gruppen då kan ha synpunkter och du kan dömas ut trots din frivilliga anslutning”, något sådant. Det är inte lätt!

Frågan som uppkommer är om det inte i grunden handlar om ledarskap. Löfven vill vara ledare men märker att han inte har kontroll och måste då agera för att ha något inflytande. Han kan dock inte säga var han står för då kan han trycka bort kommunister, miljöpartister eller mittenväljare – därför otydlig. Det funkade i september men nu blir det bara patetiskt. I (SD) förmådde partiledaren kontrollera hemmasnickrade teorier att få spridning, just nu saknas även det ledarskapet och medlemmarna kommer ut med sina ibland oklara, ibland ljusskygga och ofta korkade idéer.

Vart är vi på väg … mot extra val och förhoppningsvis ökad klarsyn, så slutar jag ändå i hopp.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s