Israels övergrepp på palestinier är inte ensidiga

SVT Debatt 2012-06-29. Ulrik Nilsson (M), utrikesutskottet svarar om Palestina:

PALESTINA  Varje övergrepp mot civilbefolkningen som utförs måste fördömas. Långsiktigt är dock frågan mycket mer invecklad än att den kan beskrivas som ensidiga övergrepp mot palestinier. Att konflikten skulle kunna lösas genom ett visst agerade från Sveriges sida måste anses som närmast naivt, skriver Ulrik Nilsson (M).

Sju riksdagsledamöter från tre olika oppositionspartier skriver på Svt-debatt en lång artikel om övergrepp på den palestinska befolkningen som utförts av den israeliska ockupationsmakten. Artikeln avslutas (och rubriceras) med frågan till Carl Bildt om vad Sverige kan göra för att övergreppen skall avslutas.

Låt mig inleda med det självklara nämligen att varje övergrepp mot civilbefolkningen som utförs måste fördömas. Varje människa har rätt till grundläggande mänskliga rättigheter och dessa ska inte kränkas. Det är varje stats ansvar att skydda sin befolkning mot sådana övergrepp och för oss är vikten av att skydda dessa rättigheter av stor betydelse. Israels ledning måste därför ta ansvaret för hur rättigheterna säkras för de palestinier som lever på de av Israel ockuperade områdena.

Långsiktigt är dock frågan mycket mer invecklad än att den kan beskrivas som ensidiga övergrepp mot palestinier. I grunden är konflikten mellan Israel och Palestina en konflikt som inte fått sin lösning trots mer än 60 år av internationella förhandlingar. Att den skulle kunna lösas genom ett visst agerade från Sveriges sida måste anses som närmast naivt.

Idag beror konflikten mellan Israel och Palestina i hög grad på bristande förtroende mellan parterna. Ett förtroende som på något sätt måste upprättas om de grundläggande förutsättningarna för en tvåstatslösning ska vara för handen. Idag är det så att Israel känner hotet från attacker från palestinskt område mot intressen i Israel. Lever man i rädsla för raketbeskjutningar eller andra angrepp är det naturligtvis lätt att förfalla till repressalier mot den man uppfattar som ett hot. Det har förekommit angrepp på Israel från de palestinska områdena och därmed måste ansvaret för situationen läggas på båda sidor. På Palestina (eg. den Palestinska myndigheten) som inte kan hindra att landet används som bas mot Israel och på Israel för bl.a. de övergrepp som så utförligt beskrivs i inlägget.

Vad har vi då för vägar ut ur denna situation? Även om det har pågått länge så är fortfarande diplomatin den mest verksamma vägen, diplomati parat med andra påtryckningar för att kunna få till reella förhandlingar. Sverige har som enskilt land begränsat med förutsättningar för att göra en avgörande skillnad. Men genom att agera inom ramen för flera länders samordnade insatser så kan vi medverka till förbättring. EU är här det främsta verktyget och måste vara tydliga i sin bild att ansvaret faller hårt på båda parter.

När det gäller handelssanktioner är det viktigt att slå fast att de gällande handelsavtalen gäller för Israel inom 1967 års gränser och alltså inte omfattar de ockuperade områdena. Vi moderater tror att handel har en förenande effekt och ju fler människor som kommer i kontakt med varandra genom handelsförbindelser desto bättre – handel och dialog snarare än bojkott och isolation skapar förståelse. Handelssanktioner har en funktion framförallt då riktas mot de grupper som påverkar den politiska utvecklingen. I andra fall blir de lätt verkningslösa eller kanske till och med kontraproduktiva. Vi vill därför mana till försiktighet vad gäller generella handelssanktioner. Kan man hitta former för smartare sanktioner så bör detta noga övervägas.

Beträffande Palestinas medlemskap i FN så är detta en fråga i första hand för FNs säkerhetsråd som har avgörandet för att medlemskap skall kunna erhållas. När det gäller medlemskap i andra internationella organisationer så får varje organisations stadgar vara avgörande. Sverige bör medverka till att det i så stor omfattning som möjligt skapas mötesplatser där Israel och Palestina kan mötas under fredliga former.

Mellanösternkonflikten är komplicerad och enkla lösningar finns inte. Att förenkla frågan till ett lands övergrepp riskerar att göra att man tappar fokus på det som är viktigt nämligen att i ett internationellt samarbete jobba för en tvåstatslösning. De svenska oppositionsdebattörernas ensidiga kritik innebär just en sådan förenkling.

Ulrik Nilsson (M), riksdagsledamot i utrikesutskottet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s