Koppar – möjlighet eller problem eller båda

I Zambia finns relativt stora tillgångar av koppar i det s.k. kopparbältet. Under vår resa besökte vi en koppargruva i Mufulira på gränsen till Kongo. Gruvan ägs av bolaget Mopani som i sin tur ägs av det schweiziska bolaget Glencore. Med ens står det klart både kopparns möjligheter och dess problem, miljön i omkring gruvan är starkt försurad coh praktiskt taget inget kan växa där samtidigt betalar bolaget relativt låg bolagsskatt.

Först en liten historik. När Zambia blev självständigt 1964 så valdes en modell där ruvorna till 51% ägdes av staten (bestämmande inflytande) medans resterande del (49%) ägdes av de tidigare ägarna som också stod för management och drift. Efter en tid valde staten att helt nationalisera gruvona och i vanlig ordning så ledde det till sjunkande produktivitet och minskad produktion. När Zambia sedan fick ekonomiska problem så stälde IMF och Världsbanken krav på att gruvorna skulle privatiseras, och så skedd relativ snabbt. Zambia krävde dock att de nya ägarna inte skulle avskeda några som jobbade i gruvorna vilket ledde till att de nya ägarna fick ta över gruvor som var underinvesterade och i dåligt tekniskt skick samtidigt som man var tvungen att ”bära på” en allt för stor personal.

Låt oss mot den bakgrunden analysera såväl miljöfrågan som kapitalflyktsfrågan, vi börjar med den senare. I Zambia tar man ut två sorters skatter som är direkt relaterade till gruvdrift, dels en produktionsskatt som är relaterad till mängden bruten koppar och del den s.k. windfall-skatten vilken ökar när kopparpriset går upp och vice versa. Båda dessa akatter kräver naturligvis att man har resurser att följa upp produktionen. När man sedan skall värdera hur mycket bolaget skor sig bör man naturligtvis väga in de kostnaderr som bolaget har eller har haft. Enligt bolagets uppgift är det först på senare år man börjat göra vinst, enligt andra uppgifter har man undanfört stora belopp. Jag kan omöjligen veta exakt hur det förhåller sig. Om det är stora belopp som undantagits skatt så måste man först betona landets ansvar att bygga beskattningssystem, om bolaget följt reglerna finns det ingen anledning att moralisera över beteendet.

Så till miljön. Kopparen ligger i berget i form av kopparsulfat (rubrikbilden är en sten som fanns på flygplatsen i Lusaka, en sten från kopparbältet där den blå/gröna kopparsulfaten syns tydligt). Stenen mals och kopparsulfaten löses ut. Därefter används elektrolys för att fälla ut metalliska koppar och vid anoden fås då svaveldioxid (svavelsyrlighet). Denna svaveldioxid har sedan släppts rakt ut och är med stor sannolikhet orsaken till den försurade omgivningen. Processen har sett ut likadan under massor med år oberoende av ägare eller ägarstruktur (halv-offentlig, förstatligad elelr privat). mopani har nu investerat i en reningsanläåggning som tar bort ca 50% av svaveldioxiden och man kommer innan åretsutgång ha slutfört en investering som innebär att 97% av svavlet kan tas omhand. det löser framtiden, men inte problemen för de omkringboende vars jord är sur. Det ansvare måste rimligwen delas mellan alla som drivit gruvorna.

När man i svensk debatt hör moraliserande inlägg om rovdift och liknande, nu senast i riksdagens utrikesdebatt, känns det viktig att nyansera bilden. Det kan förekomma skattflykt (olaglig) och de hålen måste täppas till, det kan förekomma lagligt skatteundanhållande och då måste det aktuella landet se till sina system för beskattning, miljön är förstörd i omgivningen och för dett delas ansvaret mellan de som drivit gruvan, för att undvika framtida miljöförstöring har driftbolaget ett strot ansvar som det i vart fall börjat ta via investeringar.

Detta är den fjärde rapporten från min resa till Afrika

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s