Ukraina och svensk säkerhet

Det som händer i Ukraina är oroande och kan naturligtvis aldrig accepteras. Ryssland kan aldrig hävda att man har en rätt att skydda sina medborgare i Ukraina med militära medel. Medborgare som befinner sig utomlands skall skyddas via diplomatiska (s.k. konsulära) metoder. Att gå in i ett annat land är alltid en allvarlig kränkning av statens suveränitet.

När det är konstaterat måste man gå vidare och se om det finns djupare skäl för Rysslands agerande. Jag tror att det kan finnas två – och båda knutna till den Ryska inrikespolitiken. Dels kan nog Putin anse det oroande att en vald president som agerar auktoritärt kan avsättas av en demokratiskt sinnad opinion (likheter med Putin!) och dels är nationalismen stark i Ryssland. Det finns en tendens för stater som inte utvecklas att snarare titta bakåt mot fornstora dagar (Sovjetunionen) i stället för att se framåt mot vad som krävs för att klara framtidens utmaningar. Denna ökande nationalism kan ge skäl att se över den svenska situationen.

Säkerhetsmässigt så måste läget analyseras utifrån två begrepp: Vilja respektive kapacitet. Nationalismen kan möjligen sägas påverka Rysslands vilja till att dominera sitt närområde, och då kommer för vår del Baltikum särskillt i fokus. Det är dock tveksamt om det ryska intresset (den allmänna opinionens) är lika starkt för Baltikum som för Ukraina – glöm aldrig att dagens ryska stat uppstod ur det medeltida Kiev-riket. Det finns dock i dessa frågor alltid skäl att ”rigga för storm” och anta det värsta av scenarierna och det skulle i så fall innebära ett ökat tryck mot Baltikum, men det är en mycket vanskelig opperation (se nedan). Att Ryssland skulle ha intressen av Sverige för egen del bedömer jag som fortsatt helt otroligt.

Så till frågan om kapacitet (möjlighet). Ett angrepp på någon av de Baltiska staterna är ett angrepp på NATO i dess helhet. Estland, Lettland och Litauen är med i NATO och omfattas därför av 5§ i NATO stadgan som säger att om ett land angrips så angrips hela alliansen. Intervention i Baltikum innebär alltså krig med NATO! Om Ryssland skulle vilja gå mot Sverige (jag bedömer sannolikheten som obefintlig men ändå) så krävs sannolikt lufthäravälde initialt. Kräver anflygning antingen via internationellt vatten i Finska viken eller över antingen Baltikum eller Finland. Anflygning över Baltikum ger samma resultat som intervention i Baltikum och vid anflygning över Finland så hamnar man i konflikt med både Sverige och Finland.

Vi skulle något förenklat kunna säga att Sverige ”tar rygg” på Baltikum och Finland när det gäller säkerheten i närområdet. När nu Ukraina visar på betydelsen av säkerhetsdiskussioner så vore en rimlig fråga om vi moraliskt kan fortsätta att lita på Baltikum och Finland eller om vi också borde vara med och betala en del av försäkringspremien. Sen om det innebär utökat samarbete, där vi också tar konstnader eller om det innebär en förändring av försvarsmakten måste bli en fråga i den diskussionen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s