Nej så brukar jag inte börja, jag har aldrig gjort det och eftersom ett annat parti – (SD) – tagit den hälsningsfrasen kommer jag nog inte att göra det någon mer gång. Just nu känns det dock riktigt eftersom jag såhär i Corona tider sitter och funderar på vårt svenska förhållningssätt till företeelser. Ett förhållningssätt som jag gärna försvarar och bevarar, jag är dock inte säker på att de som adresserar med ”Sverigevänner” vill bevara och försvara samma Sverige.

För mig utmärks Sverige och svenskarna av några viktiga egenskaper, egenskaper som påverkar hur vi fungerar i tider av osäkerhet och kris. Tilltro till alla svenskar, förnuftstro och ”lagom-beslut” är några sådana faktorer.

Låt oss börja med tilltro. I Sverige utgår vi ofta från att om vi bara är tydliga med information och förklarar något så kommer de allra flesta att förstå varför och därefter agera på ett relevant sätt i ett läge. Naturligtvis kommer det att finnas en och annan som inte agerar genomtänkt, men då finns det alltid folk runt omkring som kan hjälpa till med tänkandet (eller ibland helt enkelt säga till). När jag gjorde lumpen brukade det berättas att i den ryska krigsmakten kunde enbart befälen läsa karta, eftersom det bara var de som behövde orientera, medan vi i Sverige tyckte att alla skulle kunna karta och kompass. Jag tror att detta visar en del av styrkan i det svenska tänkandet, alla får möjligheter och därmed kan enskilda växa och ta nya roller. I lumpen var det också så att i gruppen eller plutonen så var det alltid någon som, även om han var menig, så var han en ledare i det civila och då också kunder och tog på sig en annan roll. Värnpliktstanken där alla blandades gav helt nya möjligheter genom att varje persons egenskaper togs tillvara. Det krävdes dock att det inte kvävdes i hierarki och auktoritet.

Med rätt information har alla möjlighet att göra sitt bästa i ett läge och tillsammans blir det bättre än om alla bara följt order. Se bara på alla initiativ som är tagna, hade det skett om man blint lyssnat på en beordrande stat som uttalade förbud. Om utegångsförbud hade utlysts så hade det varit omöjligt för någon annan än staten (i betydelsen hela det offentliga) att fixa matleveranser till de som är isolerade. Nu kunde det göra mycket snabbare, enklare och närmre genom medmänsklighet och omsorg om varandra.

Så till förnuftstro. Det kan vara så att det för många är en önskedröm att Corona-viruset bara skall försvinna, frågan är dock hur sannolikt det är. När Nya Zeeland deklarerar att man besegrat Corona så kan det vara så att man via att stänga landet har stoppat spridningen, men vad händer om, eller snarare när, man vill ha kontakt med andra länder. Risken är stor att spridningen kommer då istället. För att undvika det borde stängningen vara ända tills dess antingen alla andra länder fått stopp på smittan, att viruset är utrotat eller att vi genom massiva vaccinkampanjer stoppat spridningen. Det kan ta tid och under den tiden kan mycket av samhälle och ekonomi hamna under stor press. Den starka politikern, den stor ledaren skulle gärna vilja säga jag har stoppat Corona (jag tror bestämt jag har sett det hos någon …). Kortsiktigt kan det gå, men om smittat finns kvar så kan det ta tid i isolering.

Det andra alternativet, att förutse att smittan kommer att finnas kvar och att vi förr eller senare kommer att vara i ett läge där en majoritet av befolkningen drabbats är väl den väg Sverige har valt. Utmaningen då att att sjukvården måste klara det stor inflödet av svårt sjuka patienter, och därför skall kurvorna plattas till. Så småningom kommer spridningen att avta och mycket kan återgå till det mer eller mindre normala. Visst kommer inte detta utan kostnad i såväl ekonomiska termer (BNP kommer att minska i år med kanske upp till 5%) som i stora uppoffringar från vårdens och vårdpersonalens sida.

Det tredje, att låta smittan härja fritt för att snabbt uppnå sk ”flockimmunitet” kan te sig rationellt men skulle medföra att vården inte klarar att ge god vård.

Förnuftet säger mig att mittstrategin, att erkänna att smittan finns och kommer att vara kvar, att klara vården om än med extra möda och att i möjligaste mån klara ekonomin och jobben, är den mest fördelaktiga. Kommer det ett vaccin i morgon skulle kanske nedstängningen vara det bäst – men hör högt skall vi speal med jobb och framtid.

Lagom-beslutet då. Ja i princip har jag redan argumenterat för det men det finns skäl att ytterligare utveckla det något. Per Westerberg (M) brukade säga när han var talman att ”den svenska politiken är tråkig och förutsägbar, och det skall svenskarna vara tacksamma för eftersom då kan medborgare och företag vara kreativa”. Jag tror det ligger väldigt mycket i detta, det kan varka som att politiska beslut är långsamma och tråkiga, att mycket tid går åt till diskussioner istället för action och att väldigt lite händer. Många gånger har jag hört företrädare för olika partier hävda att vi skulle lära av näringslivet och agera fort. Jag tror att en förutsättning för det snabba agerandet är att man är trygg i att staten är trygg och pålitlig, skulle politiken vara mer interventionistisk (lägga sig i) Så skulle det kanske gå fortare men företagen och familjerna skulle nog behöva öka sina försäkringar. Därför är det bra att politiken är tråkig.

Att lita på individen, att föra förnuftiga resonemang och att följa de bestämda, och ibland långsamma, demokratiska spelreglerna – ja det är de svenska värden jag vill försvara, bevara och stå upp för. De politiker som kräver något annat auktoritativa beslut, dekret och snabbhet försvarar enligt min uppfattning inte de viktiga svenska erfarenheterna – och det även om man kallar varande ”sverigevänner”.