Förändringar brukar komma stegvis även om förutsättningarna förändras kontinuerligt. Krisen i Ukraina kan mycket väl bli ett sådant ”steg”, det är en tid för omprövning.

Bort från auktoritära ”vänner”

Många, allt ifrån Orbán och Erdoan till företrädare för vissa svenska partier, som i olika tonarter har uttryckt beundran/förståelse för auktoritära ledare eller ledare med auktoritära tendenser alltifrån Trump till Putin och Xi tar nu tydligt ställning för den liberala demokratins fördelar. Det är bra, men det väcker också en kritisk eftertanke. Tog vi återigen demokratin för given?

Det finns en gammal teori som säger att den upplysta despotin är den mest effektiva styrelseformen. Churchill kommenterade det med ”demokrati är det sämsta styrelseskicket näst alla andra”. Vad Churchill ville åt var att despotismen eller det auktoritära systemet inte har något skydd mot missbruk. Det fanns inte Putins Ryssland.

Ytterligare en reflektion är att för att en uppfattning skall kunna försvaras krävs de mångas engagemang, det kommer förmodligen att komma varje gång något land angrips och det är naturligt, dock är demokratin viktig eftersom en despot kan anfalla ett annat folk men det har aldrig en demokrati gjort.

Bra att beundran för auktoritära system minskar.

Lita inte till allt vad Du ser på internet

Jag fick en gång lära mig att med modern datorteknik är det möjligt att producera skräp (text) med en mycket hög teknisk kvalitet. Det är känt att olika desinformatörer (troll) ägnar stort jobb åt att sprida vilseledande information om allt från vaccin till befolkningen situation i Luhansk och Donetsk. Många inser nu att Putins missbedömningar mycket bygger på bristande öppenhet och information samt att hans respons kommer av en strikt kontrollerad media.

Skyddet mot desinformation är i grunden öppenhet och tillgång till många olika informationskällor. Därför är yttrandefriheten otroligt viktig, men också att alla ges möjligheten att värdera informationen kritiskt.

Att fler inser värdet av allsidig belysning av problem är viktigt och positivt.

Säkerhet tillsammans med ”kompisar”

Här är nog den allra tydligaste förändringen på gång. Det har gång efter annan från (S) håll hävdats en rad med argument som alla leder till att det vore fel att vara med i NATO i varje fall just ”nu” (sa man då). ”Alliansfriheten har tjänat oss väl”, ”vi måste se till Finlands situation”, ”vi skall inte vara med i en militärallians som dessutom har kärnvapen”, ”vi måste ta ansvar för säkerhet och stabilitet i Norden” och så vidare. Jag tror i grunden att detta är att följa en argumentation som var framgångsrik under kalla kriget och som blivit ett arvegods inom (S). Det har inte sett att världen ändrats sedan dess och att dagens läge har nya utmaningar.

När så en situation slår till så sitter man fast i gamla sanningar och behöver tid för att smälta att säkerheten inte byggde på att vara ”mittemellan” utan på att ha ett gemensamt åtagande att stå upp för demokratin.

Jag välkomnar den omprövning som pågår inom (S) och hoppas att de ser vad många redan sett, säkerhet byggs med vänner.

Försvar behövs

Under många år har försvar setts som något som är lite underordnat, det tar viktiga resurser från välfärdsbygget eller klimatomställningen. Helt plötsligt väcks insikten att utan frihet så kommer välfärden och klimatet ännu längre ned i prioriteringarna och försvaret blir återigen viktigt. Utan fred ingen frihet och utan försvar har vi freden baserat på andra länders inställning (om de vill påverka oss och känner sig starka då är freden hotad).

Det är lätt att känna sympati för den som säger att vi skall till varje pris undvika krig, men vi kanske måste se det på ett annat sätt. Jag köper ett paraply inte för att jag älskar och vill ha regn utan för att jag behöver det om det regnar, på samma sätt har vi inte ett försvar för att vi vill kriga utan för att vi skall kunna undvika krig.

Återigen en nyorientering som är bra, rätt och riktig.

Sätt aldrig människovärdet i andra hand

Det råder nog ingen tvekan om att medtanke på de bilder av krigsförbrytelser och övergrepp vi sett de senaste dagarna så har Ryssland definitivt gått över en gräns som bara historiens mörkaste tider sett tidigare (Hitler, Stalin, Mao, Pol Pot med flera). Detta är dåliga nyheter eftersom vi som demokrater aldrig kan acceptera och förlåta dessa övergrepp.

Tidigare så har man kunnat läsa om upplägg som skulle skapa fred i Ukraina, ofta gick de ut på att Ukraina skulle lova att inte gå med i NATO och att Ryssland skulle ”få” Donetsk och Luhansk. Redan här känns det fel, krig skall inte få löna sig. Det skulle bli en fred på den starkes rätt.

Nu förändras nog även det eftersom även de mest aktiva fredsförespråkarna inser att krigsbrotten måste beivras, att krigsförbrytarrättegång måste hållas och det innebär nog att Putin med anhang måste falla. Tidsutdräkten för kriget kommer säkert öka.

Förändringen som bör komma är att vi sätter de mänskliga rättigheterna i centrum och står upp för dem, de är överordnade vår bekvämlighet.

 

Jag har listat ett antal områden där jag ser att tankar omprövas. Jag vill uppmana till fortsatt förändring utan att för den skuld peka finger åt något håll. Om alla aktörer drar lärdom av detta så tar vi ett stort steg framåt i utvecklingen.