Ungefär så fungerar svensk (slagordsmässig) miljöpolitik. Det har nog varit uppenbart för alla att det under de senaste åren skett en betydande förändring i hur det svenska energisystemet planeras och fungerat, den så kallade energiomställningen har i hög grad genomförts utifrån miljö- och hållbarhetsargument.

I grunden innebär energiomställningen att kärnenergi har ersatts av framförallt vindenergi och att energisystemet därmed blivit mer väderberoende. För att genomföra omställningen så har vindkraft byggts, byggandet har skett till relativt gynnade villkor vilket leder till att vind-elen blir billig och därmed kan konkurrera ut exempelvis kärnenergin. Lönsamheten blir helt enkelt för låg om priset är lågt förutom när vindkraften står still, beslutet att lägga ner kan då fattas på ”kommersiella grunder” men – och detta är viktigt – dels så har som sagt vinden väldigt goda villkor dels så krävs ingen effektgaranti från den som levererar vind-el.

För att lösa effektbristen finns ett antal lösningar, låt oss här se på två tänkbara. Man kan överföra effekt från områden med överskott till bristområdena, något som kräver dels handel mellan områdena dels tillräcklig överföringskapacitet. En annan lösning är att bygga väderoberoende effektgenerering som kan driftsättas på kort varsel, i första hand handlar det om kraftvärme eller gasteknik (den tyska lösningen). Dessa åtgärder kräver antingen att man investerar tungt i nya stamnät för el (från norr till söder) eller att man ser till att skapa den planerbara effekten. Investeringarna är kostnader som är kopplade till energiomvandlingen eftersom vi alla vill ha trygg och pålitlig el.

När den nya regeringen tillträdde så riktades kritik mot att energiomställningen avstannar, något som indirekt måste peka på att oppositionen var stolta över den. Kritik har även riktats mot uttalanden om att den tidigare regeringen avvecklade fungerande kärnkraft, nu senast i form av en KU-anmälan från Fredrik Olovsson (S).

Här börjar det bli rörigt! Den tidigare regeringen är alltså stolta över energiomställningen, en omställning som gjordes utan att säkerställa effekttillgången och samtidigt är man kritiskmot den som påpekar att effektbristen är problematisk för hushåll och industri och att den är en följd av energiomställningen. Är man stolt eller skäms man för detta, besluten är de samma och effekterna kommer av besluten, var de bra eller dåliga,

När det inte blåser saknas väderoberoende effekt och priserna stiger en effekt som rätt många hushåll känt av. Detta är en effekt av förd energipolitik. Är den tidigare regeringen stolt över sin energipolitik eller skäms man för den och tål inte påpekanden om att situationen med höga elpriser är en följd av energipolitiken.