Detta är vad jag sa i debatten om ny Riksbankslag (vilande grundlagsförslag) enligt riksdagens snabbprotokoll:

Anf. 3 ULRIK NILSSON (M):
Herr talman! Styrka och säkerhet – så stod det på
sedlarna förr i världen. Jag tittade i morse, och jag tror
inte att det står så längre, i varje fall inte på den hundralapp och tjugolapp som jag hade i plånboken.
Hinc robur et securitas – härav styrka och säkerhet.
Detta kom till en gång för att det här med att kunna lita
på pengar och på penningvärdet är en förutsättning för
att man ska kunna utvecklas. Det är en förutsättning
för att få en bra utveckling i ett samhälle, naturligtvis
tillsammans med skydd för individens frihet, rättssäkerhet, skydd för tillgångar och liknande. Därför är det
så oerhört viktigt med Riksbanken – den möjliggör för
alla svenskar att vara kreativa och att arbeta långsiktigt
och framåt.
Men det förutsätter att jag kan lita på den institution
som står bakom. För handen på hjärtat – en papperslapp eller en liten plåtbit har inte alls det värde som
står tryckt på den, utan värdet säkras av en institution
som ligger bakom, en institution som vi måste kunna
lita på, en riksbank. För att ta det ännu ett steg längre
är det klart att en etta eller en nolla i ett datanätverk
någonstans också behöver ha den institutionella garantin för att vara pålitlig. Därför tryckte man de här latinska orden om styrka och säkerhet på sedlarna en
gång i tiden för att säga: Vi har tänkt igenom detta. Vi
har ett system som garanterar värdet, ett värde som är
centralt för att samhället ska fungera. Därför är också
detta en grundlag.
Men i detta, herr talman, ligger naturligtvis också
att vi måste följa med tiden. Vi har alltmer internationellt samarbete. Metallvärdena som en gång var internationella är kanske inte det fullt ut i dag. Men framför
allt måste vi samarbeta med andra. Vi måste ha nya
system för att säkra dessa tillgångar. Vi måste ha nya
instrument. Vi måste alltså modernisera den grund för
säkerhet som Riksbanken ger, och det är en sådan modernisering som Riksbankskommittén har kommit
med.
Det är också detta den nya riksbankslagen handlar
om: att ta in alla nya konsekvenser genom att vidga och
bredda instrument och internationellt samarbete. Det
handlar även om synen att när det blir kris kanske inte
de där ettorna och nollorna fungerar, och då behövs en
fungerande kontanthantering.
Förslaget innebär ett antal ändringar i regeringsformen, så som Ingela Nylund Watz utförligt har beskrivit. Det innebär också en förändring i riksdagsordningen. Allt detta syftar till att få en modernitet i systemet som ändå klarar av att säkra värdet så att vi alla
kan lita på de utställda pengarna.
Herr talman! Förslaget innebär också en förnyad
riksbankslagstiftning som i väldigt hög grad tar upp
dessa förändringar och konkretiserar vad som ska utföras. Det gäller sådant som direktionens storlek och
rekrytering, men det som kanske flest av oss kommer
att kunna konstatera är att det görs väldigt tydligt att
det ska finnas en kontanthantering som fungerar även
i situationer av kris i Sverige – fredstida kris, står det i
lagförslaget. På sikt ska det finnas sex depåer som har
kontanthantering.
Så här långt i förslaget är samtliga överens: Vi behöver uppdatera regeringsform och riksdagsordning,
och vi behöver en ny riksbankslag. Denna enighet tror
jag är oerhört väsentlig för att vi ska bygga det förtroende som hela ärendet handlar om. Så långt, herr talman, tycker jag att allting är lugnt och bra
Sedan finns det en reservation. Jag har full förståelse för att man vill lägga in sysselsättning eller, som
vi ibland brukar kalla det, arbetslinjen på så många
ställen som möjligt. Detta är dock snarare en fråga för
ekonomisk politik än något att reglera i lag. Att reglera
i lag vad man kan och inte kan göra eller ska och inte
ska göra beskär handlingsmöjligheten i framtiden för
dem som har att hantera detta. Jag tror att det är lite
feltänkt att göra systemet så överbestämt.
Som jag sa inledningsvis är stabiliteten i växelkursen avgörande för våra medborgares sätt att agera och
ta hand om den här frågan. Därför vill jag yrka avslag
på reservationen i konstitutionsutskottets betänkande.
Sammanfattningsvis, herr talman: För mig är detta
en väldigt positiv förändring. Det är positivt med enigheten. Den kommer att tjäna oss väl. Jag yrkar bifall
till konstitutionsutskottets förslag till beslut och avslag
på reservationen.