Myndighet och Politik

I fredags (27 januari) var det en nyhet att hela Byggnadsnämnden i Alingsås åtalas för tjänstefel då de, mot tjänstemännens rekommendation, beviljat ett bygglov (som inte borde beviljats. Låt mig inledningsvis anta att formuleringen är lite för provokativ, det kan inte vara det att de gick emot tjänstemännen som är grunden för åtalet även om det lät så i reportaget. Jag utgår från att det var själva beslutet och att det inte stod i enlighet med lagen.

Det inträffade ger anledning att något fundera över när förtroendevalda inträder i så kallade myndighetsnämnder, kommunala nämnder som tar myndighetsbeslut. Det finns en rad sådana från de med mycket lite myndighetsutövning som skolstyrelsen (skolplikten) till de som har mycket myndighetsbeslut som byggnadsnämnd eller socialnämnd (bistånd). Grunden för myndighetsutövande är att besluten skall följa lagen och om den som fått beslutet/någon av parterna är missnöjd så skall själva beslutet kunna prövas av förvaltningsdomstol. Rollen för de förtroendevalda är då i grunden att värdera ärendet och bedöma om lagen uppfylls. Egentligen skulle man, i dessa speciella fall, kunna säga att det rymmer väldigt lite politik och mer kännedom om personer eller lokala förhållanden.

Rollen som förtroendevald i en kommun skall i grunden vara att avväga intressen och fatta beslut baserat på det mandat man erhållit från väljarna. I fall där det är entydigt vad som är bäst blir politiken underordnad men den behövs absolut när det gäller prioriteringar och avvägningar. Byggnadsnämnden har då att avväga allmänna intressen (markanvändning, skönhet, trafik etc) mot intresset hos fastighetsägare. Om man så vill skall fastighetsägarens intresse (ägande- och nyttjanderätt) ställas mot det allmännas intresse. I det aktuella fallet är det vad jag tror byggnadsnämnden gjort och då kommit fram till att nyttjanderätten väger tyngre.

Det förefaller vara så att lagens tolkning är relativt entydig på ett sätt som inte delas av byggnadsnämnden. Med andra ord är detta en fråga där byggnadsnämndens omdöme inte efterfrågas och då borde man kanske fundera om det är förenligt med rollen som förtroendevald att hantera den frågan. Uppdraget är ju då mer av karaktären domstolars nämndemän, att bedöma sakläget (korrekt beskrivet?) och att garantera rättssäkerheten. Byggnadsnämnden blir då någon form av domstol. Något att fundera över.

Slutligen en kort fundering över detta att nämnden stod emot tjänstemännen. Av de artiklar jag läst så tycks det vara så att tjänstemännen alltid står för den objektiva sanningen. Jag skulle säga att det är farligt att utgå från det, det kan hos vissa finnas en tendens att ta en viss ställning. Naturligtvis är det ett memento att de har en tydlig uppfattning, men det är också viktigt att vara uppmärksam så att det inte blir ”tjänstemannaaktivism”.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s