Mitt anförande (enligt riksdagens snabbprotokoll).

Anf. 25 ULRIK NILSSON (M):
Herr talman!

President Putin tycker inte om schack. Dessa ord yttrades av schackvärldsmästaren och regimkritikern Garri Kasparov vid en briefing inför dumavalet i Ryssland 2011. Förklaringen kom strax därefter. I schack har man bestämda regler och ett osäkert resultat som avgörs av spelarnas kompetens, förmåga, tajmning och möjligen en gnutta tur. I Putins Ryssland är resultatet bestämt och reglerna osäkra. De avgörs av kompetens, förmåga, tajmningoch tur för deltagarna, men de garanterar att regimens resultat uppnås.

I all sin enkelhet pekar detta uttalande kanske precis på det som är avgörande i denna debatt, nämligen betydelsen av rättsstatens principer. Endast i en rättsstat kan nämligen en medborgare utan risk vara kreativ, ta initiativ och bidra till samhällets utveckling. Genom rättsstaten vet man förutsättningarna, och det ger en trygghet. Och då vågar man vara nytänkande. Rättsstaten är därför en väsentlig förutsättning för vårt samhälle. Det är just frågan om rättsstaten som står i centrum i den rapport som vi nu debatterar med det byråkratiska namnet Kommissionens meddelande 2022 års rapport om rättsstatsprincipen – Situationen i fråga om rättsstatsprincipen i EU.

Herr talman!

Vad menar vi då med rättsstatsprincipen? Av dokumentet framgår det att EU är och vill vara en värdestyrd union som bygger på demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter – kombinationen av lagar som garanterar grundläggande rättigheter för medborgare och organisationer och ett rättsväsen som garanterar att lagarna tolkas och tillämpas rättvist och oväldigt. Ingen parts rättigheter förfördelas, och ingen parts intressen sätts framför någon annans intressen. Rättsstatens principer är det som garanterar lika villkor och lika förutsättningar i hela unionen. I dagarna har vi sett hur det i Israel protesteras mot
förändringar i lagarna som förskjuter balansen i rättsstaten. Situationen i Israel påminner oss kanske om att vi ibland tar saker för givna som vi inte ska ta för givna, och därför kan väl protesterna sägas behandla demokratins fundament.

Rapporten syftar inte till att peka ut något land som skyldigt till övergrepp på rättsstaten; därtill finns det andra instrument. Den ska i stället tjäna som en ögonöppnare eller varningssignal om utvecklingen är på väg i fel riktning. Därmed ska den främja en god utveckling och möjligen kunna förebygga den typ av diskussioner som har ägt rum i Israel.

Analysen tar sin utgångspunkt i fyra centrala principer för rättsstatens funktionssätt: domstolsväsendets funktion, regelverk för korruptionsbekämpning, mediers mångfald och oberoende samt institutionella frågor som rör kontroll och motvikter – eller checks and balances, som det brukar heta i engelskspråkig litteratur.

Herr talman!

Det är ganska lätt att stämma in i dessa principer och deras betydelse för en fungerande rättsstat. Jag vill lyfta fram två av de punkter som behandlas i rapporten.

Först kommer bekämpandet av korruption, där rapporten pekar på en skenbar motsättning. Samtidigt som de flesta europeiska länder bedöms vara relativt förskonade från korruption uppfattar nämligen sju av tio medborgare att ländernas politiska system olika delar och omfattning är föremål för korruption. Det är bra att medborgare är uppmärksamma på korruption, men jag tror att det också leder till en ökad misstänksamhet och därmed möjligen en ökad tro att korruptionen är större än den faktiskt är. Kontrollen hamnar hos vaksamma och misstänksamma medborgare – medborgare som måste åtnjuta såväl åsikts- och yttrandefrihet som tillgång till fria medier.

Den andra punkten som jag vill lyfta fram är detta med checks and balances. Det vill jag kanske mest göra därför att det inte är så vanligt i Sverige att diskutera balanserande punkter – även om vi var tidiga med det när vi inrättade Riksdagens ombudsmän som en särskild funktion för att granska regeringen. 1809 års regeringsform byggde i hög grad på just kontroll och motvikt mellan riksdagen och det som då var konungen och i dag är regeringen. Betydelsen av detta kan knappast överskattas, vare sig historiskt eller i dagens läge.

Herr talman!

Kommer då Sverige undan kritik i rapporten? Nja, det riktas ingen kritik, men rekommendationer ges, vilket redan har beskrivits av min utskottskollega här. Det handlar om att vi ska beakta europeiska normer för rättsväsendets oberoende och att vi bör se över karantänsregler för ledande personer i statlig tjänst. Kampen mot mutor i utlandet bör intensifieras, och finansiering av civilsamhällesorganisationer ska inte otillbörligt påverka engagemanget. Detta är rekommendationer som pekar på en förbättringspotential och som naturligtvis kan stärka demokratin. Det finns all anledning att ta till oss dessa rekommendationer på samma sätt som vi förutsätter att alla medlemsstater tar till sig rekommendationerna i rapporten. Stärks rättsstatens principer i hela unionen får vi nämligen såväl bättre regler i Sverige som en förstärkt, rättvis och demokratisk europeisk union.

Herr talman!

Kasparov lärde oss att detta är viktigt, och vi ska lyssna och lära av rapporten. Det är därför mycket positivt att det är ett enigt utlåtande från KU gällande rapporten om rättsstatens principer. Rättsstaten är en central grund för demokratin i Sverige. Jag
yrkar därför bifall till KU:s förslag