I valtider förväntas kandidater att besvara en lång rad frågeformulär och inget konstigt med det, att samla upplysningar om kandidaterna är viktigt men, och det är ett stort men, ofta är frågorna tendentiösa, svårbesvarade eller ledande. Frågorna handlar ofta snarare om att sprida en uppfattning eller att befästa en viss åsikt. Låt mig ta några exempel som jag sett de senaste dagarna för att belysa detta.

I veckan presenterades en undersökning (jag tror det var Ekot) som sa att en majoritet av svenskarna vill se fler cyklar i städerna och att därmed förbättringar för cyklister borde genomföras. Jag är rätt övertygad om att vad de allra flesta vill se är levande städer, öppna mötesplatser och många som kommer till staden och för att det skall ske så krävs att staden är tillgänglig. Kan staden vara tillgänglig för alla, med bil, cykel eller till fots så utvecklas staden och naturligtvis är det trevligt om många cyklar dit. Klaras inte tillgängligheten så kommer de bilburna att handla på andra platser (köpcentrum) och då överlever inte, eller i vart fall färre, butiker och staden avfolkas. Den förenklande frågan om cyklar måste alltså nyanseras för att kunna besvaras men ofta är frågeställningarna digitala (Ja eller Nej).

En annan fråga som jag fick i en enkät var om jag vill se en större del av energiproduktionen baserat på förnybara energislag. Även här finns det anledning till nyansering. Naturligtvis är förnybart bra men vi har även behov av pålitlig effekt i energisystemet och då krävs planerbar energi. För Sveriges del främst kärnenergi men även vattenkraft. Om det hade funnits något helt planerbart förnybartenergisystem så hade det varit att föredra men så länge det inte finns så behövs kärnkraften. Att chansa på att man in framtiden kommer att lösa effektsäkringen med förnybart är att chansa med Sveriges industriella framtid.

En annan fråga jag fått är om jag tycker att en person skall kunna välja könsidentitet (härmed avses juridiskt kön) fritt. Även här har jag två reflektioner som måste belysas. För det första så anser jag att vad en person gör frivilligt och som inte skadar en annan skall vara tillåtet. Det innebär att för mig är det helt ok om en person vill identifiera sig som det ena eller det andra, dock finns anledning att säga att identiteten inte alltid är lätt att uppfatta och det måste man ha respekt för. Ett långtgående exempel, om någon identifierar sig som traktor så skall vederbörande inte förvänta sig att jag serverar diesel till den personen. Min andra reflektion, och den med centrala, är vad uppgifterna om juridiskt kön skall användas till. Behövs de inte finns det ingen anledning att registrera de. Vi har inte olika skatt eller pensionsålder för olika kön, vi har en jämställd värnpliktslagstiftning och samma trafikregler för män och kvinnor (även om alla vet att män är bättre bilförare eller hur det var …). Det kan finnas skäl att ta hänsyn till kön när det gäller statistik och eventuellt exempelvis gällande omklädningsrum, inget av det är dock något som berörs i lagstiftningen. Skall man kunna välja könsidentitet fritt, ja gentemot medmänniskor när det gäller gentemot lagen anser jag nog att den delen inte behövs.

Skall Sverige tillåta kärnvapen på svensk mark. Ingen vill väl egentligen ha kärnvapen och absolut ingen vill att de skall komma till användning. Frågan är dock en annan – behövs de för att säkerställa Sveriges frihet och demokrati. Den frågan är betydligt mer mångfasetterad än den digitala som oftast ställs.

Slutligen klassikern ”Har Du slutat slå din fru”.

Sammantaget, ställ gärna frågor men acceptera att svaret på många samhällsfrågor är ofta mer nyanserade än de enkla och digitala svaren.