Nationaldag och nya svenskar

På Nationaldagen den 6 juni var jag med och hälsade nya svenska medborgare välkomna till Borås och Sverige i Stadsparken i Borås. Alla boende i Borås som fått sitt medborgarskap under 2018 var välkomna för att få lite fika, information från Borås, en pin samt ett diplom. Kön ringlade sig lång och glädjen hos många var påtaglig. Det gällde familjen från Homs i Syrien likaväl som för finländaren som bott i Borås i 60 år och först nu ansökt om medborgarskap och det gäller för min vän och partikamrat Bill Bakkemose som ny övergår från dansk till svensk (får se om han kommer att stava namnet Backemose nu …).

Välkommen till Sverige ja, men vad är det vi välkomnar till. För mig så är Sverige summan av en massa människors tankar, önskemål och förhoppningar, det gäller för de som är medborgare (ca 10 miljoner), men också för alla de runt om i världen som har Sverige i sitt hjärta. Mina släktingar i USA som med stolthet deklarerar att de är 100% svenskar (om än amerikanska medborgare) anser jag vara en del av mitt Sverige och på samma sätt ser jag på familjen från Homs, de är svenska medborgare men har troligen Homs/Syrien också i sitt hjärta. De kan därför mycket väl vara en symbol för den nya Sverige.

Min vän talmannen Andreas Norlén (M) sa på Skansen inför TV kamerorna att Sverige kunde beskrivas med tre ord: Demokrati, jämställdhet och kompromisser. Jag tror att Andreas där pekade på det som är viktigt för att förstå Sverige. I år firar vi demokratin på olika sätt. Ingen ifrågasätter att den har format Sverige så därför lämnar jag den tillsvidare i resonemanget.

Låt oss fortsätta med jämställdheten. Sverige är inte, och skall inte vara, en aristokrati i den meningen att anor och ställning avgör en persons möjligheter. I Sverige så skall kompetens och meriter vara avgörande när det till exempel gäller att anställa personer, men meriterna har ingen betydelse för ditt människovärde eller sociala värde. Alla skall ha samma möjligheter. Detta är till viss del reglerat i lagar men framförallt så är det en uppfattning som utgår från djupet av folksjälen. Vi blir med rätta upprörda när vi ser någon som ser sig ha rätt till förmåner utöver det som rollen ger och kräver. Denna syn är svensk därför blir det konstigt när man för vissa vill villkora rättigheter med att man inte tillhör rätt grupp. Familjen från Homs, finnen, Bill och jag själv vi är alla medborgare och skall ha rätten att utvecklas individuellt. Jämställdheten är förutsättningen för ett eget människovärde. Det är därför det aldrig går att hävda att familjen från Homs ”förtjänar” sämre villkor eftersom den inte varit med och byggt landet. Ser man det så, att man skall förtjäna den mänskliga respekten så gör man ett avsteg från det genuint svenska.

Så till kompromissen. Ofta talas det om integration eller assimilering när vi funderar på hur kultur och tradition skall utvecklas. Integration innebär att kulturer lever parallellt och tar intryck av varandra. Assimilering innebär att någon frånsäger sig sin kultur och lever enligt någon annans regler. I viss mån, exempelvis när det gäller lagar, så krävs enhetlighet för att samhället skall fungera men i en hel räcka av andra situationer är olikhet möjlig. Men vi måste tänka ett steg till ordet var ju kompromiss och kompromissen definierade det svenska. En gång i tiden fick vi kännedom om en kättersk (så måste han ha uppfattats då) man från Tyskland vid namn Martin Luther, hans ”främmande” teser har sedan dess varit betydelsefulla för Sverige. En typisk kompromiss, först motsättningar som leder till nyfikenhet (Gustav Vasa såg ett sätt att komma åt kyrkans förmögenhet), det leder till kunskap och förståelse och slutligen är det främmande svenskt. Det brukar anses – och det är det också – vara billiga poäng att ta upp matkultur. I princip sker dock samma serie händelser där som när det gäller annan kultur. Främmande/skrämmande, nyfikenhet, kunskap och kompromiss. Assimileringen handlar och att isolera yttringar och därför förhindra nyfikenheten osv. Assimilerar vi människor eller kulturer så kommer vi heller aldrig att nå kompromisser och därmed föder tanken på assimilering motsatsen till den svenskhet vi firar på nationaldagen. Äkta kompromisser kräver nyfikenhet, vilja till förståelse (kunskap) och en insikt om vad som är bra nog.

För några år sedan hade Volvo en reklam med Zlatan som hade temat ”made by Sweden”, jag är övertygad om att de svenska värdena demokrati, jämställdhet och kompromiss bygger lösningar som med stolthet kan sägas vara ”made by Sweden”. Att förneka grupp rättigheter eller att assimilera grupper motverkar detta.

Jag är stolt över mitt land, stolt över att vi varit öppna och välkomnande och att vi funnit ett sätt att finna kompromisser. Så tänket jag när jag reflekterade över bland annat en familj från Homs, en finne som bott i Borås i 60 år, den dansk vän och alla andra som har Sverige i en del av sitt hjärta.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s