I går invigdes det nya Energi- och Miljöcentret på Sobacken i Borås, en ny kraftvärmeanläggning, ett nytt avloppsreningsverk samt ledningar. I samband med invigningen fick jag utrymme att säga några ord (jag är förste vice ordförande i Borås Energi och Miljö). Nedan ges en efterhandversion av vad (jag tror) jag sa, kanske ger den en uppfattning om min inställning.

2021 fyller Borås 400 år och då har målets satt att staden skall ha ”en ny, modernare och större kostym”, om bilden av kostym väljs så skulle man utan tvekan kunna säga att den verksamhet vi idag inviger är att jämföra med fodret i kostymen. Det synns inte men för att snitt, passform och mönster skall bli bra så krävs den, utan foder misslyckas kostymen och utan infrastruktur misslyckas staden.

När Lubbe Nordström genomförde sina radioreportage om ”Lort-Sverige” så väcktes frågan om och behovet av nya moderna lösningar bort från läget som det var. Att åtgärda avlopp (för att slippa utedass), att få vatten inne, att få centralvärme så att den rykande kaminen kom bort och att ersätta stinkande fotogenkök med ”elektriskt kok” blev lika med modernitet. Alla vill ju vara moderna och därför blev acceptansen god för att genomföra gemensamma lösningar för vatten, avlopp, värme och elektricitet. Lösningar som också innebär att miljöutmaningarna ligger ”uppströms”, kunden behöver bara sätta på kranen och skall då veta att ansvaret hanteras av ”systemet”. Fjärrvärme kunde därför ta modern teknik i sin användning och sedan har det successivt utvecklats mot mer och mer hållbara produktionssystem, något som kanske gjort fjärrvärmen till Sveriges största miljöhjälte. Önskan om modernitet gav robusta strukturer, som i sin tur öppnar för storskaliga och hållbara lösningar.

Lösningsvalet då? Studerar man kalkyler så kan man se att de i det korta perspektivet alltid blir väldigt beroende av något eller några faktorpriser, resultatet år ett kan variera med 10 tals miljoner beroende på vad elen kostar eller vad man får betalt för el. Ränta kan gå upp eller ner och naturligtvis kan någon kund fundera över andra lösningar, när elpriset är lågt är det lätt att gå till värmepumpar. I det långa loppet är min erfarenhet att hållbarhet, både i betydelsen robusthet (det man menade med hållbart när jag var barn) och i mening resursmässig hållbarhet, alltid har lönat sig på längre sikt. I början på 1990-talet investerade Borås Energi (som det hette då) i en biobränsletork. Projektet blev dyrare och kalkylerna höll inte, omedelbart gjordes det politik av att torken var ett misslyckande. När den nu har stängts (vi nyttjar rökgaskondensering istället) så kan man konstatera att lönsamheten över livstiden blev avsevärt större än vad den var i kalkylstadiet. Vår (jag var ny siste ersättare i Energiverksstyrelsen när beslutet togs) bedömning att elbehovet skulle öka, att elpriset skulle gå upp och att krav skulle ställas på utsläpp av bl.a. fossil koldioxid visade sig hålla. Hållbarhet lönar sig!

Borås har nu byggt en anläggning som på ett ekonomiskt och hållbart sätt säkerställer att staden kan fortsätta att utvecklas under många år framåt, läget är än mer hållbart då det finns utrymme avsatt för fortsatt utbyggnad av systemen om så krävs.