I tisdags genomförde Borås Energi och Miljö AB (BEM) en information till samtliga kommunfullmäktigegrupper i Borås om den framtida dricksvattenförsörjningen. Informationen, och kanske framförallt efterföljande frågor får mig att reflektera över hur man kan och bör se på investeringar i infrastruktur.

Vattenverket i Borås (Sjöbo) togs i drift 1932 och har sedan dess, med en utbyggnad, tjänat Borås väl. Nu är det så att dels har kapacitetsgränsen snart uppnåtts dels är det renoveringsbehov på anläggningen. Skulle man renovera utan att bygga ut kapaciteten så kommer en brist på vatten att uppstå under renoveringen. Kapaciteten kan då principiellt ökas på två sätt, en utbyggnad på Sjöbo (finns begränsade möjligheter) eller ett nytt andra vattenverk.

Med stadens nuvarande utveckling och tillväxt kommer vattenbehovet att öka och beroende på vilket tidsperspektiv som sätts så kommer de olika lösningarna att uppfylla eller inte uppfylla stadens behov.

Här kommer då vägvalet. Göra en mindre kapacitetsökning på Sjöbo så att renoveringen kan genomföras men som inte ger tillräcklig kapacitet för utvecklingen på 20-30 års sikt. Alternativ två är ett ytterligare vattenverk som blir färdigt så att det avlastar för renoveringen samtidigt som det säkrar kapaciteten framåt mot mitten av seklet.

Det första innebär på kort sikt lägre kostnader men på längre sikt högre om (när) staden växer. Naturligtvis är det möjligt, vet inte hur sannolikt det är, att ny teknik presenteras så att Sjöbos kapacitet klarar staden. Vi kan konstatera att sedan Sjöbo byggdes 1932 har i princip samma reningsteknik används, men som sagt det är omöjligt att spå om framtiden.

Alternativet två innebär högra kostnader initialt men med viss sannolikhet en lägre totalkostnad över tiden. Att vi inte skulle behöva vatten i framtiden ter sig otroligt och att staden skulle investera i dubbla distributionsnät (livsmedelsvatten resp spolvatten) är tänkbart endast i nya områden och förknippat med höga kostnader.

Ett företag som ser på lönsamhet på kort till medellång sikt skulle med all säkerhet välja det första alternativet. En kommun, som har möjligheten till längre perspektiv, kan välja vilket som, jag vill se det senare eftersom jag vet att hållbar infrastruktur och robusta försörjningssystem har varit väldigt viktiga för stadsutvecklingen.

En ekonom som gör lönsamhetsanalyser tenderar att undervärdera de långa effekterna efter som kalkylmodellerna bygger på vad vi kan mäta inte på vad vi kan bedöma och förutse. Infrastruktur har effekten att vi måste värdera beteendet in i framtiden, men jag är fast i min övertygelse att Borås har en stark framtid och att där kommer att krävas vatten.

Jag förordar ett framtidssäkert alternativ – ett nytt andra vattenverk. Får se vilka andra som vill bygga Borås för framtiden.