Hopp! Hopp är vad jag känner efter att ha suttit en dryg timma och samtalat med fyra politiskt intresserade ungdomar, tre från Egypten och en från Tunisien. Media beskriver just nu utvecklingen i Egypten, Tunisien ocjh Libyen som mycket osäker och det uppfattas så som att den arabiska våren har avstannats. När jag frågar ungdomarna ställer de inte upp på beskrivningen. Vi har haft ett val och även om jag inte delar ledningens inställning går det inte att ifrågasätta att vi rör oss mot demokrati, är n gemensamma uppfattningen.

President Mursi uppfattas som varande en pragmatiker och ges därför ett relativt gott betyg. Förklaringen till varför en som uppfattats vara islamist (från Muslimska Brödraskapets parti) agerar med ett närmast sekulärt prograsm är intressant. Ungdomarna tror att det beror på att många ur brödraskapet har varit i exil utomlands i Europa eller USA och har tagit intryck. Uppenbarligen sprids idéer via kontakter.

Viss kritik riktar ungdomarna mot att politiken inriktas för mycket mot gamla skiljelinjer och för lite framåt. En sådan fråga är varför den tunisiska regimen lägger så mycket kraft på att få Ben Ali utlämnad. Naturligtvis skall han sona sina brott men ungdomarna ser även andra uppgifter som behöver göras. Ekonomisk utveckling, investeringar etc, och där läggs för lite kraft.

När jag tog upp den så omtalade filmen om Islams oskuld från USA så var man helt eniga om att det är en liten grupp som reagerar. För den vanlige egyptiern är det ”ingen big deal” men det ger extremister en orsak att protestera och driva sin egna agenda. Majoriteten tycker att det är en klart överdriven situation.

En av tjejerna från Egypten gav en bild av föärhoppningarna när hon sa att hon i Tunisien sett något som aldrig sett i Egypten. En islamist hälsade på en kvinna inte genom att ta i handen (som redan det anses långtgående för en islamist) utan genom att krama om henne och ge en kindkyss, det vore otänkbaert i egypten. Men när vi resonerade lite konstaterade hon att människor är lika och har liknande önskemål i alla länder och därför kramen kan komma mellan islamisten och den unga tjejen även i Egypten.

Hopp då utvecklingen går åt rätt håll, hopp då extremisterna inte dominerar och hopp då det finns öppenhet för intryck och uttryck.