Israel och Palestina – ett oförenligt par, men är det så för evigt?  Jag har idag träffat dels organisationen ”Judar för Israelisk-Palestinsk Fred” och dels Israels nytillträdda ambassadör till Sverige Isaac Bachman (bilden). Intrycket efter besöken är att det är en lång väg att gå.

JIPF betonade behovet av att se över frågor som gäller Palestinas internationella relationer (medlemsskap i FN, ursprungsmärkning av varor från bosättningar, erkännandefrågan och liknande) som metod för att främja freden. Ambassadören beskrev snarare en situation där Israel i alla sammanhang möter röstsiffror av typen 135 mot 1 i internationella sammahang samtidigt som skolor i södra Israel måste stänga för att det kommer i genomsnitt tre missiler per dygn från Gaza. Bilderna är oförenliga, den första bygger på att få Israel att bortse från sin militära styrkeposition och den senare bygger på säkerhetsbehov.

Att uttala att man förordar en tvåstatslösning med säkra och erkända gränser är inget svar till någondera av uppspelen, och hur man skall få bilderna att bättre sammanfalla är svårt att se men lätt att inse behovet av. Kanske är det så att den metod som UfM (se tidigare blogg) förordar, nämligen agera med gemensamma projekt utan att ta hänsyn till de politiska spelet är den som har störst möjlighet att lyckas. När människor lär känna varandra brukar viljan att bekriga varandra minska. Lätt att säga ….