I en – som jag tror ironisk – insändare i Borås Tidning förra veckan så frågar skribenten om jag tänker förklara varje knapptryckning i fortsättningen, det kommer jag inte att göra men av och till så kommer jag nog att kommentera det som sker i Riksdagen. Det får kanske bli som med Krökén i Kröken, att skriva riksdagsbeslut men denna gång inte i Grönköpings Veckobrev utan på min blogg. 

Mitt första intryck när jag återvänder till Riksdagen är nog ”allt är lika och allt är annorlunda”, lika i så motto att lokaler, arbetslunk och regler är relativt oförändrade sedan 2014 och även längre än så men samtidigt att allt är förändra med nya ledamöter, nya politiska lägen och inte minst nya politiskt heta frågor. Det är väl dock det som är tjusningen och fördelen med starka institutionen, genom att formen är given så kan innehållet följa med tiden och anpassas. När vi uppmanar andra länder att bygga starka institutioner så är det väl just det som vi vill förorda för dem, att samhället skall fungera och därmed utvecklas. 

Vad har då hänt mig? Jag kommer inte här att beskriva de praktiska frågor som förknippas med jobbet i Riksdagen däremot vad jag gjort och framförallt vad jag kommer att göra. När nomineringar och val är avslutade (så långt det är möjligt innan dess att vi har en regering) så har jag fått följande uppdrag: Jag är vald till ordinarie ledamot i Konstitutionsutskottet (KU) samt ersättare i den svenska delegationen till OSSE:s (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, fortsättningen av den Europeiska säkerhetskonferensen i Helsingfors) parlamentariska församling dessutom är jag på förslag som ersättare i RiFo:s (sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare) styrelse.  

Något om vad jag skall göra. KU är reglerat i grundlag sedan 1809 då utskottet kom till dels för att hantera just 1809 års Regeringsform dels för att utgöra Riksdagens kontrollmakt gentemot regeringen. Sedan dess har vi haft ett KU. Uppgifterna är idag knutna till frågor som gäller grundlagarna, frågor som gäller demokrati, mänskliga rättigheter och tryck- och yttrandefrihet samt till ärenden som gäller kontroll av regeringen. Så kallade KU-anmälningar kommer in från ledamöter (hittills under 2022 ca tio stycken), KU tar egna granskningsinitiativ och sedan hör den intresserade allmänheten av sig (enligt uppgift brukar det vara ungefär 4 000 skrivelser per år). 

De första KU mötena har åtgått dels till allmän information dels till de ärenden som nu ligger närmast vilket är ett antal så kallade vilande grundlagsförslag (ändringar i grundlag som beslutats av förra riksdagen och som nu skall antas eller förkastas i en andra läsning. Jag går inte in på ärendena men jag kan konstatera att det kommer att bli mycket läsa och mångfald och långa sammanträden. 

OSSE-delegationen har jag inte tidigare varit med i så jag vet inte så mycket om arbetet utöver att de ofta genomför valövervakningar i andra länder. Jag har under min tidigare mandatperiod (2010-14) genomfört tre valövervakningar för OSSE (i S:t Petersburg, Sousse och Dusjanbe), en uppgift som jag ser fram emot. 

RiFo är en organisation som huvudsakligen arrangerar möten mellan forskare inom olika vetenskapsområde och riksdagsledamöter. I nästa vecka arrangeras till exempel ett seminarium om vatten och vattenkvalitet. I RiFo kan riksdagsledamöter, tidigare ledamöter (jag har varit med under min ”mellanperiod”), forskare och – tror jag – intresserade vara medlemmar. RiFo:s seminarier brukar vara mycket intressanta och givande.