… och stolt över det. Till eftertankens försvar.

Jag blev under gårdagen tre gånger påmind om motsättningen mellan att agera snabbt och att låta det ta tid. Vid en frukost arrangerad av Buiseness Region Göteborg fick vi ledamöter frågan om vilket stöd de kan ge oss. Svaren var väldigt inriktat på information om det som näringslivet planerar i närtid. Jag har förståelse för att en politiker vill sola sig i glansen från investeringar, men jag slås då av tanken att rollen bör vara att skapa förutsättningar för nästa steg i utvecklingen, och då behövs känsla av vad som sker på längre sikt. Min tro är nämligen att utveckling sker av engagerade människor, ensamma eller i grupp, och att min roll blir att jämna marken för dessa entreprenörers aktiviteter. Inte agera nu – fort men kanske fel – utan att långsiktigt ge förutsättningar.

Nästa påminnelse kom vid ett seminarium om de förändringar som genomfördes i grundlagen (egentligen Regeringsformen (RF)) baserat på 2004-08 års grundlagsutredning. En framgångsfaktor som beskrevs där var betydelsen av att ha gott om tid, något som möjliggjorde en gemensam problembeskrivningar och kanske analys. Man var kanske inte helt eniga om allt (underdrift) men genom att alla förstod varandras argument så kunde de sakligt värderas och slutresultatet förbättrades sannolikt.

Tredje påminnelsen kom när en kollega lite forcerat sa ”ändra lagen, hur svårt kan det vara”, vi är ju lagstiftare. Ja ofta kan en hjärtefråga kräva lagändring men det är viktigt att då väga alla konsekvenser annars kan det gå fel. Ett exempel på detta är nog lagarna och skatteförändringarna som ledde till att kärnenergin avvecklades i förtid. Ingen funderade då på vindstilla, på Ukraina krig och på etablering av elkrävande industri i norra Sverige. En sån fråga som just nu är aktuell är det som vill att vi enkelt skall bifalla en motion om skilda va bifalla motionen och ändra i vallagen skulle få stora direkta konsekvenser, allt ifrån organisering av val till hur mandatperioderna skall se ut. Det borde gå att ändra till skilda valdagar men att besluta det rätt av skulle ställa till det.

Min slutsats kommer ganska nära den som Per Westerberg hade när han som talman beskrev svensk politik för utländska gäster; ”Svensk politik är tråkig och förutsägbar, något som möjliggör för människor att vara kreativa då de kan lita på systemen, skulle politiken vara mer spännande och föränderlig så måste mer tid läggas på att säkra förutsättningar och kreativiteten avta”.

Jag är trög och stolt över det då jag därmed ger kreativa svenskar möjligheten att utveckla sina drömmar och vårt land.